Mina fina pojkar, saknar er så det gör ont i hjärtat.
När jag har lite bröd eller mat över och ingen att ge den till.
När jag inte få höra era smällar och pip ifrån buren mest hela tiden men lite extra när jag ska sova.
nä, nu klarar jag inte skriva mera, ser ingenting.

men det är fan inte lätt alltså
inte det minsta.

ensamt.

puss